Abstrakt: I en verksamhet är humankapitalet, det vill säga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag väljer att ta upp kostnader kring anställning, träning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som är till nytta för företaget. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags årsredovisningar. För att besvara frågeställningen undersöks tre byggföretags årsredovisningar mellan åren 2003 och 2012 med hjälp av sökord som är kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin..

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna på 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra länder. När länder med olika nationella revisionssystem börjar samverka på en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillämpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som är revisionspliktiga enligt båda standarderna. Det finns dock företag som inte är revisionspliktiga, men som frivilligt väljer att ha sin verksamhet reviderad.

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi har jämfört två olika forskningsintensiva branscher utifrån en checklista. Utifrån teori och empirisk data har vi analyserat branscherna. Syftet är att undersöka i en jämförande studie, vilka avvägningar som forskningsintensiva företag gör innan de lämnar ut frivillig information avseende FoU och till vilken nytta dessa avvägningar görs.Våra slutsatser är att finns både tydliga branschlikheter som branschskillnader. I båda branscherna lämnar företag mycket information om färdig forskning och produktportfölj. Syftet med att lämna frivillig information är att kunna fortsätta konkurrera på en marknad som präglas av hyperkonkurrens, där företag är i ständigt behov av nytt kapital för att finansiera fortsatt FoU..

Tidigare forskning inom ämnet introduktion av nyanställda har främst behandlat två separata perspektiv. Det ena handlar om frivillig avgång och det andra fokuserar på socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanställda påverkar arbetstrivsel och intention till frivillig avgång. 100 nyanställda deltog i enkätstudien och 19 frågor besvarades gällande introduktion av nyanställda samt upplevd arbetstrivsel. En väl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanställda som trivdes bättre och hade färre intentioner till frivillig avgång.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning.

I och med att frågor rörande hållbar utveckling och hållbart företagande blivit allt mer aktuellt i dagens samhälle ställs allt högre krav på företagen av deras intressenter. Detta har lett till att de flesta större företagen publicerar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver hur företaget arbetar med hållbarhet. På senaste tiden har företag även börjat integrera sina hållbarhetsredovisningar i sina ordinarie finansiella årsredovisningar, så kallade integrerade rapporteringar. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om integrerad rapportering och dess för- respektive nackdelar. Den empiriska studien syftar till att ge en bild av vad olika företag anser om integrerad rapportering och hur de använder sig av den. Detta eftersom många företag inte riktigt vet vad integrerad rapportering egentligen innebär och därför har svårt att tänka sig en implementering av den. Studien genomförs med hjälp av en jämförande fallstudie mellan tre stycken företag; Holmen, BillerudKorsnäs och Sveaskog.

Årsredovisningen är den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehåller förutom den lagstadgade delen även i många fall frivillig information. Vår uppsats behandlar den frivilliga informationen i årsredovisningen. Syftet med vår uppsats är att förklara varför företag väljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag väljer att ta med frivillig information.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03Lärosäte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns samband mellan mängden frivillig information i årsredovisningar och tio variabler. De tio variablerna utgörs av antal aktieägare, aktieomsättning på Stockholmsbörsen, antal börsnoteringar, antal år företaget har varit noterat på Stockholmsbörsen, antal anställda, omsättning, bransch, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget kapital och P/E-tal. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med ett deduktivt tillvägagångssätt. Utifrån de valda teorierna har vi bildat hypoteser avseende mängden frivillig information och de ovan beskrivna variablerna. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om våra antaganden var korrekta eller ej.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida bolagsstyrning har en påverkan på ett bolags rapportering av CSR på den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra länder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen är att komma med ett resultat som är mer tillämpbart för svenska förhållanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förändra sina CSR policyer.Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och därefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansättning) och våra kontrollvariabler.Slutsats: Vår slutsats är att en bolagsstyrelses sammansättning påverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av både miljömässig och social CSR.